Takykardi förmaksflimmer

Breddökad oregelbunden takykardi 

Viktigast är att utesluta preexciterade förmaksarytmier. Vid denna arytmi är alla läkemedel som blockerar AV-knutan kontraindicerade. Förstahandsalternativet är elkonvertering, ett effektivt och säkert sätt att återfå ev farmakologisk behandling skall preparatet ff a ha effekt på extrabanan. Detta uppnås framför allt med klass IC antiarytmika (flekainid och propafenon). Överledningen via den accessoriska ledningsbanan påverkas så att preexcitationen minskar. Däremot konverteras inte alltid patientens hjärtrytm varför elkonvertering är en mer lämplig åtgärd.

OBS: Alla patienter med preexcitation som har haft förmaksflimmer bör genomgå kurativ kateterablation snarast möjligt, d v s subakut.

Om preexcitation ej föreligger kan oregelbundna breddökade takykardier behandlas liksom smala, d v s utifrån etiologi.

Smal oregelbunden takykardi

Förmaksflimmer

Behandlingen av förmaksflimmer diskuteras i en separat översikt och behandlas ej ytterligare här.

Förmaksfladder

Akut behandling skiljer sig i stort inte från behandling av FF. Det finns dock viktiga skillnader. 

• Det kan ofta vara stora svårigheter att frekvensreglera ett förmaksfladder. Om

  •

  För behandling och handläggning av akut förmaksflimmer, se Förmaksflimmer: akut

  Översikt

  • Förmaksflimmer är den vanligaste takyarytmin i Sverige, liksom i resten av världen. Förekomst av förmaksflimmer är starkt korrelerat med ålder. Prevalensen är <% bland personer <50 år; 10% bland personer ≥80 år; 2–3% i hela befolkningen. Livstidsrisken är 25%. Prevalensen kommer öka under kommande år eftersom befolkningen blir äldre och mortalitet i kardiovaskulära sjukdomar minskar, varför fler kommer att utveckla och leva med förmaksflimmer (Lip et al).
  • Ett förmaksflimmer skall föreligga >30 sekunder för att betraktas som signifikant (diagnostiskt). Detta är en diagnostisk gräns som använts i de flesta studier.
  • Patienter med förmaksflimmer har oftast även förmaksfladder.
  • I 50% av fallen med nydebuterat förmaksflimmer hittar man ingen utlösande orsak (Magnani et al).
  • Vid nydebuterat eller akut förmaksflimmer konverterar ca 70% till sinusrytm spontant inom 48 timmar (Pluymaekers et al). Man kan därför avvakta åtgärder under första dygnet. Spontan konvertering är mindre sannolikt om det finns en kvarstående utlösande orsak till arytmin (hjärtsvikt, lungemboli, infektion,
  • 

  •

  Hjärtrytmrubbningar

  Många hjärtrytmrubbningar existerar kopplade mot andra hjärt-kärlsjukdomar. Det existerar därför viktigt med enstaka noggrann analys när man känner symtom som tyder på hjärtrytmrubbning.

  Samband med ytterligare hjärtsjukdom

  Majoriteten från hjärtrytmrubbningarna existerar förvärvade samt endast ett mindre andel är ärftliga. Många hjärtrytmrubbningar är kopplade till andra hjärt-kärlsjukdomar. då det finns ett samband med ett hjärtsjukdom vilket kan äga en ärftlig faktor förmå information ifall andra familjemedlemmars hälsa bidra vid den kliniska bedömningen.

  Hjärtats elektriska funktioner undersöks med hjälp av olika former från EKG (i vila, bandspelar-EKG och arbets-EKG) och/eller undersökningar av hjärtats elektriska funktion från hjärtats insida via ljumsken. Hjärtats struktur samt kranskärlens funktion undersöks tillsammans hjälp från ultraljud, magnetkamera, olika former av röntgen eller scintigrafi.

  Utredning av hjärtats elektriska funktioner

  EKG

  En elektrokardiografisk granskning (EKG) existerar första steget för för att hitta orsaken till den elektriska bekymmer i hjärtat som orsakar rytmrubbningarna. en vilo-EKG kunna, om mätningen görs nära rätt situation, visa vilken hjärtrytmrubbning patienten lider från. Ett