Negativa biotekniska studier
•
Under publicerade EU-kommissionen en rapport som sammanfattar de senaste 10 årens forskning kring genetiskt modifierade organismer med fokus på säkerhetsaspekter. Forskningen har finansierats via EU:s ramprogram. Mer är miljoner euro har under denna period investerats i 50 projekt som involverar över forskningsgrupper. En liknande rapport publicerades där 81 projekt redovisades. Sammantaget har EU under de senaste 25 åren satsat över miljoner euro på forskning kring genetiskt modifierade organismer med fokus på riskforskning.
Den viktigaste slutsatsen som dras är att genetiskt modifierade grödor i sig inte är mer riskfyllda än konventionellt förädlade grödor. En annan viktig slutsats är att dagens biotekniska forskning och dess tillämpningar är mycket mer varierande än de var för 25 år sedan.
Det tyska utbildnings- och forskningsdepartement har under de senaste 25 åren investerat miljoner euro i mer än forskningsprojekt. Av dessa projekt har handlat om riskforskning och genetiskt modifierade växter. När det gäller insek
•
Biotekniken i samhället - möjligheter och risker
Biotekniken i samhället - möjligheter och risker
Innehåll
Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 16 oktoberSammanfattning av uppdraget
Bakgrund
Biotekniken kan beskrivas som det tekniska utnyttjandet av celler eller cellbeståndsdelar. Människans användning av biotekniken är av gammalt datum. Under senare hälften av talet har området expanderat starkt och under talet utvecklades nya metoder som revolutionerade biotekniken. Grundforskning inom ämnen som biokemi, cell- och molekylärbiologi, mikrobiologi och immunologi ligger till grund för denna utveckling. Informationsteknikens och databehandlingens utveckling har också varit viktiga förutsättningar för den moderna av de nya metodområden som utvecklats inom biotekniken är det som kallas genteknik, egentligen ett samlingsbegrepp för flera metoder med vilka man kan isolera, mångfaldiga och inplantera genetiskt material i levande celler. Den mest omfattande användningen av genteknik är ännu som hjälpmedel inom naturvetenskaplig och medicinsk forskning. För läkemedelsframställning har emellertid genteknik använts ett tal år och i Sverige finns ca 30 inregistrerade preparat som ti•
Seminarium: Möjligheter och risker med den nya gentekniken
CRISPR-Cas9 existerar en genredigeringsteknik som innebär för att man enkel och särskilt kan utföra förändringar inom arvsmassan. Tekniken uppfanns således sent vilket men besitter redan hunnit får massiv spridning samt förhoppningarna vid vad den ska behärska användas mot är många. Inom växtförädling hoppas man exempelvis kunna förbättra nya odlade växter som existerar bättre anpassade till en framtida förändrat klimat samt inom läkemedel kan tekniken användas på grund av att diagnostisera och behandla svåra sjukdomar. Tekniken är kapabel också användas för för att göra bestående förändringar från människans arvsmassa, något liksom väcker flera både etiska, juridiska samt politiska frågor.
Vid Pufendorfinstitutet nära Lunds högskola tittar just nu vetenskapsman från bland annat läkemedel, idéhistoria samt juridik vid hur debatten kring den nya gentekniken har utvecklats och vilka faktorer som äger påverkat olika synsätt samt ställningstaganden. Trots liknande kulturer har man till modell kunnat titta tydliga skillnader i den offentliga debatten av dessa nya verktyg i dem nordiska länderna.
– CRISPR existerar här på grund av att stanna. Den innebär stora möjligheter men rymmer också etiska och sam