Hedvig eleonora kyrka norrköping

  • hedvig eleonora kyrka norrköping
  • Hedvig kyrka norrköping
  • Hedvig eleonora kyrkokör
  • Norrköpings Hedvigs församling

    Norrköpings Hedvigs församling var en församling i Linköpings stift inom Svenska kyrkan i Norrköpings kommun. Församlingen uppgick 1 januari i Norrköpings S:t Olofs församling.

    Församlingen omfattade nordvästra Norrköping och Lindö.

    Inom församlingen fanns 13 invånare.

    Administrativ historik

    [redigera | redigera wikitext]

    Församlingen bildades som en icke-territoriell församling genom utbrytning 15 november ur Sankt Olofs församling med namnet Tyska församlingen. Från kyrkans invigning 1 november började benämningen Hedvigs församling även användas, som sedan 18 februari blev det officiella namnet. Nuvarande namn antogs 1 maj Församlingen blev territoriell genom uppdelning av Sankt Olofs församling

    Församlingen kom att till utgöra ett eget pastorat.[1] Församlingen uppgick i Norrköpings S:t Olofs församling.[2]

    Församlingskod var

    Kyrkor

    [redigera | redigera wikitext]

    Kyrkoherdar

    [redigera | redigera wikitext]

    Från 12 juni hade församlingen både en tysk och svensk kyrkoherde.[3]

    Tyska kyrkoherdar

    [redigera | redigera wikitext]

    Tjänsten som tysk kyrkoherde drogs in [3]

    Tyska kompastorer

    [redigera | redigera w
  • hedvig eleonora kyrka norrköping
  • Hedvigs kyrka

    Hedvigs kyrka, också kallad Tyska kyrkan, är församlingskyrka i S:t Olofs församling i Norrköping och tillhör Linköpings stift.

    Kyrkobyggnaden

    [redigera | redigera wikitext]

    Kyrkan, som fått sitt namn efter drottning Hedvig Eleonora, invigdes och var främst avsedd för stadens tysktalande befolkning. Den ligger vid Tyska torget i centrala Norrköping.[1]

    Historik

    [redigera | redigera wikitext]

    Carl Fredric Broocman berättar år om Sankt Hedwig eller Tyska kyrkan: "Om thenne Kyrko och thes Församling wet man, at år then 15 Nov. fingo the Tyske Inwånare i Norrköping Hertig JOHANS tillstånd, at hafwa sin egen Församling; och til Kyrkogrund föruntes them then plats, ther Hospitals Kapellet tilförene stådt, på Norra sidan om Strömmen. Men som Tyskarna thenna tiden woro här ganska få, och inga medel at tilgå, blef för then gången ingen Kyrkobyggnad utaf. Imedlertid höllo Tyskarna, som efterhand alt mera ökte sig och tiltogo, sin offenteliga Gudstjenst, dels uti St. Johannis Kyrko, til hwilken the therföre årligen betalte 40 Dal. K:mt; dels uti Stads-Kyrkan, eller Sankt Olai kyrka, och sedan uti Sal. Lovis De Geers hus, hwarest then Swenska Stads-Församlinge

    Hedvigs kyrka

    Kyrkan invigdes , samt var då avsedd för den tysktalande befolkningen inom Norrköping. Därför kallas den fortfarande ofta för Tyska Kyrkan. Kyrkan har fått sitt namn efter drottning Hedvig Eleonora som på många sätt stöttade kyrklig tillkomst.

    När ryska trupper ödelade Norrköping blev kyrkan svårt skadad dock återuppbyggd. År hölls riksdag i Norrköping. Hedvigs kyrka byggdes då om för att behärska användas liksom rikssal. genomfördes omfattande renoveringar. En sakristia byggdes, kyrkan fick nya bänkar, orgelläktare och orgel.

    Den senaste renoveringen slutfördes , då tals fasaden återställdes. Bland församlings inventarier märks predikstolen från tyskt ursprung, dopfunten likt tidigare stått i Stegeborgs slottskapell samt altartavlan föreställande den uppståndne Kristus möte med Tomas tvivlaren, målad av Pehr Hörberg

    Det senaste renoveringsarbetet gjordes under hela samt början från Kyrkan återinvigdes den 20 april