Hur väljer man vad stormar ska heta

Varför ger man oväder samt stormar namn och vem är detta egentligen likt bestämmer namnen?

Stormar samt oväder inom Norden får namn ifrån landets väderinstitut. Det existerar i regel det nation där stormen uppstår liksom namnger den. Det existerar en äldre tradition samt förr gav man ofta stormen alternativt ovädret namn efter enstaka plats alternativt tid, mot exempel Allahelgonaorkanen () samt Ölandsstormen (). Till samt med sålunda tidigt vilket namngav man en riktigt ruggig tisdag till Yrväderstisdagen.

På talet gav norska vädertjänsten namn på oväder men detta dröjde ända in vid talet innan svenska samt danska vädertjänsten följde efter. I land väljer man namn efter almanacken (namnsdagar) när stormen uppstod alternativt upptäcktes. besitter stormen redan namngetts inom ett annat nordiskt namn så behåller den namnet. Det existerar inte sällan oväder inledningsvis drar ovan Norge samt därmed hinner de avgöra ett namn, men svenska &#; norska och danska vädertjänsten besitter numer ofta en dialog om namnsättning av stormarna (källa: SMHI).

Ett urval av kraftiga oväder (som fått namn) liksom drabbat Sverige

Stormen Babet

Är enstaka storm likt just idag (20 oktober ) existerar på väg in ovan Sverige. Just Babet fick sitt namn av den Holländska vädertjänsten och historien lyder

•

Därför heter stormarna som de gör

Med hösten kommer stormarna och plötsligt börjar ett namn dyka upp i alla medier. I det här fallet – Knud. Men var kom det namnet i från?

Många kan säkert räkna ut att namnet är något som våra danska vänner har suttit på kammaren och kommit fram till. Att inte Sverige själva döper stormen har att göra med ett samarbete som startades för ett par år sedan.

– Andra länder har liknande samarbete. Storbritannien och Irland har döpt den här stormen till Bronagh, och det hade aldrig funkat här. I nedre delarna av Europa har man inte lika mycket stormar men jag vet att Portugal och Spanien har ett samarbete när det kommer till att döpa stormar, möjligtvis kan även Frankrike vara med i den treklövern, säger Michael Selbæk vid DMI.

Simone, St Jude och Christian

Många minns säkert stormen Simone som slog till mot Sverige i slutet oktober Snabbt uppstod ett problem – britterna kallade den för St Jude, tyskarna tyckte att Christian passade fint och svenskarna gjorde som man brukade, tittade i almanackan för att se vem som hade namnsdag.

Alla tre förekom i media och plötsligt visste folk inte om det var en eller tre stormar som var på väg.

I den v

•

När vi tittar på väderprognosen på tv ser vi hur de får en persons namn när en storm kommer. Många människor ifrågasätter hur och vem som väljer stormarnas namn och vilka skäl finns till det.

Därför kommer vi i den här artikeln att berätta hur och vem som väljer namnet på stormarna, deras egenskaper och typer av stormar som finns.

Vad är en storm

En storm är ett meteorologiskt fenomen som kännetecknas av starka vindar och kraftiga regn. Ordet "squall" kan ha sina rötter i det grekiska ordet "boreas", som översätts som "nordlig vind". Denna term utvecklades till "borealis" på latin och blev så småningom "boras".

På planetens mellersta och höga breddgrader bildas ett stort lågtryckssystem känt som en extratropisk cyklon i atmosfären. Spanien påverkas ofta av dessa vädersystem, särskilt under vintersäsongen.

Storm och anticyklon har motsatt betydelse. Båda beskriver områden i atmosfären med ett yttryck som avviker kraftigt från standardatmosfären (1 atm eller mb). Storm hänvisar till ett lågtryckssystem, medan anticyklon tillhör en högtryckszon.

De meteorologiska förhållandena som åtföljer existensen av dessa två verksamhetscentra är märkbart olika. Stormar kännetecknas a