Judiskt skåp

  • judiskt skåp
  • Judisk skapelseberättelse
  • Judisk skådespelare

    • •

    Torah

    Torah eller Tora, hebr. תּוֹרָה, är en skrift som ingår i Tanakh, den heliga skriften inom judendomen som ligger till grund för judisk, messiansk och hebreisk tro.

    Toran innehåller de skrifter som den kristna världen benämner ”Moseböckerna” eller ”Pentateuken” och består av fem delar: Bereshit ("I begynnelsen"), Shemot ("Namnen"), Vajikra ("Och Herren kallade"), Bamidbar ("I öknen") och Devarim ("Ord").[1]

    Torah är ett hebreiskt ord vars betydelse är ”att undervisa” och/eller "läran". "Lagen" är en annan vanlig översättning, men enligt Bente Groth är tidigare nämnda översättningar mer lämpliga, eftersom det inte bara handlar om lagar utan även om israeliternas äldsta historia.[1]

    Enligt judisk tradition mottog Mose Toras på berget Sinai, direkt från Gud, som han därefter förde vidare till det judiska folket. Torah är en vittnesbörd över hur Gud har gripit in för att straffa eller hjälpa judarna genom historien och handlar i grunden om förhållandet mellan Gud och det judiska folket. Höjdpunkten i Torah finns i Andra Moseboken, där det beskrivs hur Mose tar emot de tio budorden från Gud, på berget Sinai.[2]

    Enligt rabbinsk tradition består Torah bara av

    •

    Torahskrin

    Torahskrin, eller torahark är enstaka kista, alternativt ett förvaring, för för att förvara torahrullar i ett synagoga. Sådan har använts för för att förvara heliga skrifter inom judiska synagogor i nästan år.[1]

    Torahskrinet existerar det näst heligaste föremålet i enstaka synagoga, efter torahrullarna själva.

    Bildgalleri

    [redigera | redigera wikitext]

    • Torahskrin i synagogan vid Dohánygatan i Budapest, byggd

    • Torahskrin frän den sefardiska talssynagogan El Tránsito i Toledo i Spanien

    • Fritt stående torahskrin, som tillverkats i Modena i Italien

    • Torahskrin inom talssynagogan inom Saluzzo inom Italien

    • Torahskrin inom synagogan inom Ark inom Győr inom Ungern ifrån

    • Torahskrin inom –talssynagogan Spanska synagogan inom Prag inom Tjeckien

    • Torahskrin inom Vilniaus choralinė sinagoga inom Vilnius inom Litauen ifrån

    • Torahskrin inom synagogan Ponevezh Yeshiva ifrån tidigt anförande i Bnei Brak inom Israel

    • Torahskrin inom Grande synagogue de la Paix inom Strasbourg inom Frankrike, byggd på talet

    • Torahskrin ifrån talet ifrån den judiska församlingen inom Solothurn, vid Jüdische Museum der Schweiz i Basel

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera |

    •

    Judiskt vardagsliv

    Kategori

    Bild: cottonbro

    De judiska traditionerna och högtiderna skapar en gemensam judisk identitet och ett kollektivt minne. Det är dessa traditioner som utgör kärnan inom judendomen.

    Inom judendomen bör människan sträva efter att följa Guds vilja och de religiösa lagar som genomsyrar vardagslivet. Judendomen förespråkar ett heligt vardagsliv och ett aktivt deltagande i samhället och världen. Judendomen är därför inte bara en tro, utan mer en livsväg och ett sätt att leva.Det är traditionerna - den judiska identiteten - som utgör kärnan inom judendomen.

    Här nedan kan du läsa om några viktiga judiska traditioner och högtider.

    Den judiska familjen

    Den judiska läran kräver att människan ska fylla sin uppgift som gruppvarelse i familj, församling och samhälle. Celibatet har ingen plats i judendomen. Det sexuella livet räknas till det jordiska livets glädjeämnen. Men samlivet ska ske inom äktenskapet, vars syfte är att uppfylla bibelordet "var fruktsamma och föröka er" [1 Mos ]. Att få många barn har alltid ansetts som ett tecken på Guds välsignelse.

    Inom judendomen bör människan sträva efter att följa Guds vilja och de religiösa lagar so

  • judiskt skåp