Tvångsservitut parkering fastighet

  • tvångsservitut parkering fastighet
  • Tvångsservitut väg
  • Tvångsservitut
  • Servitut

    Uppdaterad: 11 november,

    Servitut är ett juridiskt avtal som ger ägaren av en fastighet rätten att utnyttja delar av en annan fastighet. Ett mycket vanligt exempel är vägservitut. I detta fall får fastighetsägaren utnyttja en väg som går på en annan fastighet. 

    Innehåll

    Rättighet / skyldighet knutet till fastighet

    Ett servitut är alltid knutet till en specifik fastighet. Det är därmed ägaren av denna fastighet som får ta del av denna förmån. Om fastigheten säljs följer därmed servitutet med och kan utnyttjas av den nya ägaren. 

    Servitut regleras av Jordabalken () 14 kap. I lagtexten används följande två begrepp:

    • Tjänande fastighet – Fastigheten som upplåter exempelvis väg eller brunn. 
    • Härskande fastighet &#; Fastigheten som får tillgång till funktion/area. 

    Exempel:
    Ett servitut anger att fastighet Mjölon har rätten att köra på den väg (bilaga 1) som leder genom fastighet Mjölon Framförande av fordon får enbart ske av personbil klass I. För att få denna tillgång ska Mjölon betala en årlig avgift på 1/10 av ett basbelopp.

    Med eller utan tidsbegränsning

    Ett servitut ska ge en långsiktig förmån. Det kan alltså inte regl

  • tvångsservitut parkering fastighet
  • Servitut på väg &#; rättigheter och skyldigheter

    Servitut på väg är en del av fastighetsrätten som reglerar användningen av vägar och andra transportleder. Genom att förstå vägservitutens syfte och funktion kan både fastighetsägare och andra berörda parter navigera i denna komplexa fråga.

    Vad innebär servitut på väg?

    Ett vägservitut är en rättighet som ger en fastighetsägare möjlighet att använda en annan fastighets väg för att nå sin egen fastighet. Detta kan gälla både fordonstrafik och andra typer av transporter. Servitutet är också kopplat till fastigheten, vilket innebär att när en fastighets säljs blir den nya fastigsägaren en del av vägservitutet.

    Rättigheter och skyldigheter

    När ett vägservitut etableras följer vissa rättigheter och skyldigheter med:

    • Rättigheter: Ägaren av den servitutsberättigade fastigheten (härskande) har
      rätt att använda vägen för att nå sin fastighet.
    • Skyldigheter: Ägaren av den belastade fastigheten (tjänande) kan ha
      skyldigheter att underhålla vägen eller inte hindra användningen av den. Dock finns det ingen skyldighet för den tjänande fastigheten att underhålla vägen utan kostnad för de härskande fastigheterna.

    Typer av vägservitut

    Tillgång till annans fastighet

    Servitut samt nyttjanderätt

    Servitut samt nyttjanderätter existerar exempel vid rättigheter för att använda enstaka annans fastighet för en specifikt ändamål. En rättighet skapas genom avtal mellan olika personer, eller genom beslut från myndighet alternativt domstol. 

    Rättigheter mellan fastigheter kallas servitut. detta kan mot exempel handla om rätten att nyttja en väg eller en avlopp vilket går ovan en ytterligare fastighet. Det finns två typer av servitut - avtalsservitut och officialservitut.

    Om rättigheten existerar mellan fastighet och individ kallas detta för nyttjanderätt. Det kunna till modell handla angående rätten för att fiska alternativt jaga vid någon annans fastighet. 

    Rättigheter på grund av ledningar

    Ledningsrätt existerar när någon får status att lägga ledningar beneath eller ovan mark liksom tillhör någon annan. detta kan mot exempel handla om elledningar eller ledningar för internetanslutning. Ledningsrätten prövas genom ett lantmäteriförrättning. 

    Allemansrätten

    Allemansrätten existerar den begränsade rätt fanns och enstaka har för att använda annans fastighet (mark och vatten). Såsom för att färdas ovan den samt tillfälligt uppehålla sig där.

    Läs mer ifall allemansrätten vid Naturvårdsverkets webbplats (nytt fönster).