Göteborgsvarvet historik
•
Ett lopp genom Göteborgs historia
Senast Göteborg firade ett jämt hundratal i år var det med stor pompa och ståt. I samband med Jubileumsutställningen , två år efter det egentliga jubiléet, var landmärken som Liseberg, Svenska mässan och Konserthuset redo att invigas. Samtidigt var också prins Gustaf Adolf på plats för att inviga Slottsskogsvallen som kommit att bli en klassisk arena i friidrottssammanhang och en arena som flera världsrekord satts på.
Lagom till årets årsjubileum har arenan och områden runt den stått inför stor renovering och som vanligt är det också där målet för Göteborgsvarvet sker.
Nytt för i år är att de som vill springa den dubbla distansen har möjlighet att göra det då Göteborgsvarvet Marathon arrangeras för första gången.
Området runt Slottsskogen är såväl start- som målplats även för det loppet, men också varvningspunkt. Det första varvet är till största delen likt det i klassiska Göteborgsvarvet där Älvsborgsbron springs över, banan fortsätter längs Norra Älvstranden, över nya Hisingsbron som invigs i vår och löparna tas sedan via Avenyn tillbaka till Slottsskogsvallen.
I stället för att passera mållinjen ger sig maratonlöparna dock ut på e
•
Henrik Arnstad skriver i Göteborgs-Posten om det nya jätteverket om Eriksbergsvarvet, &#;Eriksberg: Ett storvarv och dess fartyg&#;, av Martin Holmgren:
Det har gått 40 år sedan Eriksbergsvarvet levererade sin sista båt, tankfartyget ”Atland” , och avslutade en verksamhet som pågått i mer än år. Varvsdöden avrättade en central del av Göteborgs identitet. Men varven var mer än Göteborg. De var en del av skapandet av det moderna, industrialiserade och urbaniserade Sverige.
I essän berättar jag om hur Sveriges maritima historia lever i skuggan av inlandsidentiteten, trots att Sverige är ett kustland:
Göteborgs havsidentitet skiljer staden från östkustens Stockholm, som ju också i grunden är en sjöfartsstad. Stockholm är rikets huvudstad, med blicken mot inlandet. Göteborg däremot riktade blickarna ut mot havet; mot den internationella, transnationella och globaliserade värld som utmärker maritim identitet. Sådan identitet är ett hot mot inlandsnationalismens strävan efter isolering. Skapandet av svensk nationell identitet under talet fokuserade på Dalarna, som helt saknar kust. I detta inlandsideal, med täta skogar som skyddsmurar mot omvärlden, passar inte Göteborg in utan p
•
Göteborgsvarvet
- – Midde Hamrin, landet,
- – Evy Palm, Sverige,
- – Grete Waitz, Norge,
- – Jeanette Nordgren, Sverige,
- – Midde Hamrin, land,
- – Jeanette Nordgren, Sverige,
- – Evy Palm, landet,
- – Midde Hamrin, Sverige,
- – Evy Palm, land,
- – Elisabeth Johannesson, Sverige,
- – Midde Hamrin, land,
- – Ingrid Kristiansen, Norge,
- – Suzanne Rigg, Storbritannien,
- – Ritva Lemettinen, Finland,
- – Ritva Lemettinen, land i norden,
- – Ritva Lemettinen, Finland,
- – Aniela Nikiel, Polen,
- – Joyce Chepchumba, Kenya,
- – Nadesjda Iljina, Ryssland,
- – Nadesjda Iljina, Ryssland,
- – Stine Larsen, Norge,
- – Stine Larsen, Norge,
- – Lena Gavelin, landet,
- – Miriam Wangari, Kenya,
- – Leah Kiprono, Kenya,
- – Susan Kirui, Kenya,
- – Helena Javornik, Slovenien,
- – Kirsten Melkevik Otterbu, Norge,
- – Kirsten Melkevik Otterbu, Norge,
- – Ana Dulce Felix, Portugal,
- – Amane Gobena, Etiopien,
- – Joyce Chepkirui, Kenya,
- – Hilda Kibet, Kenya,
- – Isabella Ochichi, Kenya,
- – Worknesh Degefa, Etiopien,
- – Worknesh Degefa, Etiopien,
- – Violah Jepchumba, Kenya,
- – Fancy Chemutai, Kenya, [12]
- – Meseret Belete Tola, Etiopien,