Matspjälkningssystemet sjukdomar
•
Vanliga sjukdomar i matsmältningssystemet
4 minuter
Sjukdomar i matsmältningssystemet utgör en stor del av de vanligaste sjukdomarna i världen. Av dessa är vissa vanligare än andra. I den här artikeln berättar vi mer om dessa olika sjukdomar.
Senaste uppdateringen: 09 februari,
Det finns sjukdomar i matsmältningssystemet som uppträder och försvinner på egen hand, precis som om de vore tillfälliga symptom. Till exempel tenderar vissa matförgiftningar att göra oss sjuka under 24 timmar och sedan försvinna av sig själva.
Det finns dock andra som är kroniska, såsom koloncancer, vars symptom inte blir uppenbara förrän de orsakar allvarliga hälsokomplikationer. Även om forskare har gjort framsteg när det gäller upptäckt av denna typ av cancer, är den fortfarande en av de vanligaste neoplasierna.
En del av anledningen till att det finns så många sjukdomar i matsmältningssystemet är att mag- och tarmkanalen består av så många olika och vitt skilda delar och att det involverar olika organ. Från munnen med sin egen mikromiljö, till tjocktarmen och dess tillhörande körtlar, såsom bukspottkörteln, som också utför hormonella funktioner genom att utsöndra insulin. Vilka
•
Att spjälka maten betyder att maten delas upp.
Kolhydraterna delas upp till druvsocker, protein delas upp i aminosyror och fetter spjälkas upp i mindre delar. Mineraler, vitaminer och vatten behöver inte spjälkas utan kan tas upp direkt av tarmen. Alla näringsämnena förs sedan vidare med hjälp av blodet till kroppens alla celler.
Matspjälkningen:
Munhålan: I munnen finns spottkörtlar som producerar saliv. Saliven blöter upp maten. I saliven finns enzymer (amylas) som börjar bryta ner kolhydraterna. Genom att tugga maten delas den upp i mindre delar.
När maten sväljs sker en automatisk sväljrörelse. Gommen höjs och struplocket läggs på luftstrupen så maten inte kommer fel. Från svalget hjälper sedan muskler till att transportera maten genom matstrupen, till magsäcken.
Magsäcken: När maten kommer till magsäcken öppnas den övre magmunnen så maten kan släppas in. I magsäcken finns magsyra. Den består av saltsyra, som har pH 1 vilket är väldigt surt. Det låga pH:t är ett skydd som dödar bakterier som råkat följa med maten ner. Magsyran löser upp maten. Här finns muskler som bearbetar maten och enzymer (pepsin) som bryter ner proteinerna i maten.
Magsäcken har oc
•
Matspjälkning
Matspjälkning (även digestion, samt matsmältning som inom fysikalisk fras är något missvisande dock likväl enstaka språkligt sett fullt precis beteckning)[1][2] existerar nedbrytningen från föda mot former likt kan tas upp från organismen. Hos däggdjur består detta nedbrytande av föda till mindre komponenter, liksom kan tas upp inom blodet. Nedbrytningen är huvudfunktionen i organsystemetmatspjälkningssystemet (matsmältningssystemet, digestionssystemet) som ofta används synonymt med mag- och tarmkanalen som utgör dess största del.
Maldigestion innebär reducerad matspjälkning inom tunntarmen, oftast på bas av bristande på vissa enzymer ifrån bukspottkörteln alternativt efter magoperationer.
Matspjälkning hos människan
[redigera | redigera wikitext]Maten sönderdelas från tänderna inom munnen, varigenom saliv utsöndras som bland annat innehåller enzymet amylas. Amylas katalyserar hydrolys, vilket är enstaka reaktion liksom orsakar för att polymeren stärkelse bryts ner till enklare beståndsdelar - ogliosackarider. Den tuggade maten förs sedan via svalget, matstrupen (esofagus) och övre magmunnen mot magsäcken.
Saltsyra och pepsinogen utsöndras ur körtlar ifrån magsäcksslemhinnan. Den utsöndrade s