Feber förmaksflimmer
•
Förmaksflimmer på akuten
Förmaksflimmer drabbar mer än 3 procent av Sveriges vuxna befolkning [1]. Detta gör förmaksflimmer till ett vanligt tillstånd på akutmottagningen, dit patienterna kommer med olika symtom som andfåddhet, hjärtklappning, trötthet, bröstsmärta eller oroskänsla. Vid tromboembolisering till hjärnan kan patienten drabbas av stroke, synkope eller sänkt medvetandegrad. Det är därför viktigt att uppmärksamma om en patient som kommer till akuten har förmaksflimmer och ge hen adekvat behandling samt uppföljning. Fokus för denna artikel ligger på behandling av förmaksflimmer, vilket inte utesluter behandling av bakomliggande orsaker.
Bakgrund
Förmaksflimmer är den vanligaste typen av takyarytmi [2, 3], med en oregelbunden, snabb hjärtrytm där de elektriska signalerna har sitt ursprung utanför sinusknutan, i andra delar av förmaken eller i vena pulmonalis. Blockering av signalerna sker i AV-knutan, varvid oregelbunden kammarrytm uppstår. Eftersom förmaken inte bidrar till kammarfyllnaden blir konsekvensen att hjärtats pumpförmåga fungerar suboptimalt. Vid förmaksflimmer kan kamrarna slå upp till slag per minut jämfört med 50– slag per minut vid normal sinusrytm, m
•
Målet med behandlingen är kontroll av hjärtfrekvens samt återställande av sinusrytm. Detta avhandlas i följande stycken:
Frekvenskontroll
Konvertering till sinusrytm
Recividprofylax
Profylax mot tromboembolism
Icke-farmakologisk behandling
Prognosen för spontant omslag till sinusrytm vid akut/paroxysmalt FF är minst 50 % inom timmar från debut/sjukhuskontakt. En period av observation och frekvenskontroll kan mycket väl försvaras hos hemodynamiskt opåverkade patienter. Sannolikheten för spontant omslag avtar med ökande duration av arytmin. Vid förmaksfladder är sannolikheten för spontan konvertering mindre.
1. Frekvenskontroll
Betablockad, kalciumkanalblockad och digoxin har ingen dokumenterad effekt avseende omslag till sinusrytm, men är effektiva för kontroll av hjärtfrekvens.
Exempelvis metoprolol mg per dag eller Verapamil mg x 3. Digoxin i dos mg x 1 kan ges som tillägg. Beakta dock att det finns en interaktion mellan kalciumkanalblockerare och digoxin. Undvik höga doser av digoxin.
En vilopuls omkring bpm och en arbetspuls omkring bpm kan vara ett riktmärke.
2. Konvertering till sinusrytm
Ca 60% av patienter som söker akut p g a nydebuterat förma
•
9 tips mot dig liksom lever tillsammans med förmaksflimmer
1 Förstå att förmaksflimmer ökar risken för stroke
Symtomen på förmaksflimmer, eller hjärtflimmer som detta ibland kallas, som en rusande hjärta eller yrsel kan existera obehagligt dock det existerar den ökade risken på grund av stroke såsom är farligast. Stoke kommer inte direkt vid ett episod utan kommer inledningsvis senare. prata med din läkare ifall vilka behandlingar och medicin som förmå vara aktuella.
2 Hitta riktig behandling till dig
Det finns en rad behandlingar mot förmaksflimmer. Allt från livsstilsförändringar till medicinering och kirurgi. Ingen behandling passar varenda så detta blir inom dialog tillsammans med din doktor som ni kan existera med samt förstå för- och nackdelar med dem olika alternativen. Var öppen för för att din behandling ändras samt anpassas ovan tid.
3 Läs på angående dina mediciner mot förmaksflimmer
Det existerar viktigt för att du tar dina mediciner som din läkare förskriver. Vidare existerar det viktigt att ni följer doseringen och ordinationen när den förändras. varenda medicin besitter sina risker så detta är viktigt att ni läser vid och samtalar om med din läkare. mot exempel används betablockerare vilket kan orsaka trötthet. Även blodförtunnande läkemedel är vanligt för för att behandla