Kärnkraftverk i kina
•
Kina är en av världens största producenter av kärnenergi, vilket reflekterar landets omfattande investeringar och engagemang för att utveckla denna energikälla. Som en ledande aktör inom kärnenergisfären, rankas Kina som nummer tre i världen både när det gäller installerad kärnkraftskapacitet och genererad elektricitet, vilket står för ungefär en tiondel av den globala kärnenergiproduktionen.
Kärnkraftens status i Kina
I februari hade Kina 55 kärnkraftverk i drift med en sammanlagd kapacitet på 57 GW (gigawatt), 22 kärnkraftverk under konstruktion med en ytterligare kapacitet på 24 GW, och planer för mer än 70 nya kärnkraftverk med en planerad kapacitet på 88 GW. Kärnenergi står för omkring 5% av landets totala elektricitetsproduktion, vilket visar på en betydande men ändå växande andel av den totala energimixen. Under genererade dessa anläggningar TWh (terawattimmar) elektricitet, en ökning från ,1 TWh som noterades , då kärnkraft bidrog med 4,9% av Kinas totala elproduktion.
Expansion och framtidsplaner
Kinas ambitiösa planer på kärnkraftsområdet speglar en strategisk satsning på ren energi och strävan efter att minska sitt beroende av fossila bränslen. De betydande invest
•
Kina skapar världens första härdsmältesäker kärnreaktor
Kina besitter utvecklat enstaka ny typ av kärnreaktor, en således kallad pebble-bed-reaktor, som är kapabel erbjuda tryggare kärnkraft inom framtiden. Denna reaktor existerar konstruerad på grund av att behärska kyla sig själv, vilket minskar risken för enstaka härdsmälta.
Kylsystem inom kärnreaktorer
Befintliga kärnreaktorer kräver olika typer från kylsystem till att fungera. Dessa struktur kan variera mellan reaktordesigner och är kapabel använda vätska, koldioxid, helium, smälta metaller eller smälta salter vilket kylmedel. samtliga dessa struktur har dock samma primär funktion: för att leda försvunnen överflödig värme från reaktorkärnan.
Vattenkylningssystem är kända för för att ge upphöjd effekttäthet, vilket innebär förbättrad termisk effektivitet. Men dem har även nackdelar, såsom risken på grund av explosion angående reaktorn skulle uppleva enstaka härdsmälta. ifall vattenpumparna förlorar kraft är kapabel värmen ifrån reaktorbränslestavarna dela upp vattnet i explosiva väte- samt syrgasgaser. Detta var enstaka bidragande orsak till Fukushima-kärnkraftsolyckan
Gaskylda reaktorer har lägre explosionsrisk dock tenderar även att äga lägre termisk effektivitet. Oavsett kylsystem behövs mänsklig inblandning för för att stänga från reaktorn oss
•
ENERGIPOLITIK. ”Kina har varvat resten av världen när det gäller kärnkraftsutbyggnad”, konstaterar i en analys och målar upp perspektivet; ”Nu har landet blicken inställd på att även dominera exporten av kärnkraft”.
USA har i decennier varit den största producenten av el från kärnkraft, men den amerikanska marknaden har stannat av betydligt de senaste decennierna. Under samma period har Kina fördubblat takten i kärnkraftsutbyggnaden och lagt till enorma 34 gigawatts kapacitet de senaste tio åren.
Kina är, när man drar ut kurvan, på väg att under det närmaste decenniet gå förbi USA och Frankrike och bli världens enskilt största producent av kärnenergi.
Samtidigt som Kina byggt ut kärnkraften har man också inom sektorn arbetat och experimenterat med många nya teknologier. Kina har frekvent rullat ut små modulära reaktorer och högtemperatur-gaskylda enheter.
Samtidigt arbetar man med ännu fler innovationer på området, något som inkluderar reaktormodeller som drivs med torium i stället för uran.
Amerikanska forskare har utvecklat liknande prototyper men inte fått ut dem på marknaden, samtidigt som Kina faktiskt lyckats bygga dem och därmed fått en överlägsen kunskapsm